Så stöder du barn i en krissituation

  • Var närvarande och lugna barnet. Håll vardagen så vanlig som möjligt – det skapar trygghet.
  • Lyssna till barnet och uppmuntra barnet att dela tankar och känslor. Berätta för barnet att alla tankar och känslor är tillåtna.
  • Skydda barnet mot alltför mycket av medieuppståndelsen.
  • Stärk barnets trygghetskänsla genom att trösta och hjälp barnet att se positivt på framtiden.
  • Om barnet reagerar häftigt och situationen varar länge, sök stöd för att hjälpa barnet.

ATT STÖDA BARN OCH UNGA I KRISSITUATIONER

Kriser kan påverka barn och unga starkt. Barn lever sig in i andra barns nöd, och många blir oroliga för att de själva och de anhöriga kan drabbas. Barn kan också nyligen ha kommit med sin familj från krisområdet, eller vara oroliga för människor som de känner i krisområdet. Barn kan själva ha minnen eller erfarenheter av liknande kriser, och sådant kommer upp till ytan när andra kriser inträffar.

Det är viktigt att vuxna följer med hur barn reagerar på krisen eller medieuppståndelsen kring krisen, lyssnar till barns frågor, ger ärliga svar och tröstar. Barn och unga kan också fundera på ifall de själva på något sätt kan hjälpa de nödställda. Då kan vuxna tillsammans med dem fundera på hur man kan hjälpa på lämpliga sätt.

  • Lyssna till barnet och den unga. Berätta att alla känslor är tillåtna, och att det är normalt att reagera också starkt när man upplever att ens egen eller andras trygghet hotas.
  • Barnet eller den unga behöver troligen din närvaro mer än vanligt, så var beredd att finnas till hands. Tala lugnt om det som har hänt. Låt det du säger grunda sig på fakta. Hjälp barnet eller den unga att se skillnaden mellan fakta och åsikter. Stärk barnets eller den ungas trygghetskänsla genom att berätta att du finns här som stöd för hen.
  • Skydda barnet eller den unga för alltför mycket av medieuppståndelsen, som tv-nyheter och innehåll på nätet. Kom ihåg att barn ändå kan komma att se upprörande saker i medierna, och var beredd att diskutera sådant med dem.
  • Se till att bibehålla barnets eller den ungas vardagsrutiner. Regelbundna måltider samt regelbunden sömn, motion och andra bekanta rutiner ger trygghet och håller tankarna från upprörande saker.
  • Sök hjälp vid behov. Barnet eller den unga kan få starka symtom, eller symtomen kan förvärras så att hen till exempel inte kan sova eller gå till skolan. Då är det bra att söka utomstående hjälp vid till exempel social- och krisjouren eller skolhälsovården.
  • En vuxen som stöder ett barn kan också själv behöva utomstående hjälp.

Råd till barn och unga när det sker upprörande tråkigheter:

  • Det är normalt att händelser som hotar din egen eller andras välmående kan orsaka starka känslor och reaktioner, som rädsla, maktlöshet och aggressivitet. Det hjälper att prata, så diskutera gärna dina känslor och reaktioner med föräldrar, vänner eller andra människor som står dig nära. Du kan också prata med till exempel skolpsykologen eller skolhälsovårdaren. Det finns också yrkesmässigt stöd på finska åt barn och unga i chattar på nätet, till exempel webbungdomsgården Netari, som tillhandahåller enskilt samtalsstöd samt gruppverksamhet netari.fi .
  • Undvik att alltför mycket kolla in medier, som till exempel tv-nyheter och innehåll på nätet. Var noga med att ta hand om dig själv och gör saker som får dig att tänka på annat än de uppskakande händelserna.
  • Håll fast vid vardagens rutiner och se till att du sover, äter och rör på dig tillräckligt mycket. Vardagens rutiner skyddar dig och hjälper dig att inse att livet går vidare trots krisen.

Andra språk