Varje år dör minst 100 000 under ett år gamla barn som en följd av konflikter

Rädda Barnens nya rapport visar att det i konfliktdrabbade områden lever flera barn än någonsin tidigare under de senaste tjugo åren.

Man uppskattar att det under åren 2013–2017 har dött minst 550 000 barn under ett år på grund av väpnade strider i de tio länder som är värst drabbade av väpnade konflikter.

Spädbarnen har avlidit i indirekta följder av krig och övriga väpnade strider, till exempel svält och brist på vård. Dödligheten bland barn i konfliktzonerna ökar på grund av skadad infrastruktur och bristfälliga sanitära förhållanden samt också av att den humanitära hjälpen hindras från att nå fram. Utan konflikterna skulle barnen sannolikt ha överlevt.

Om man räknar med alla barn under fem år ökar det totala antalet barn, som har dött på grund av de indirekta följderna av konflikterna, till 870 000. Även om det från många konfliktområden saknas exakta uppgifter om dödligheten bland barn kan de verkliga siffrorna rentav vara större än de uppskattade. Rädda Barnen har som en jämförelse utifrån tillgänglig information uppskattat att det i konflikterna under de aktuella fem åren har omkommit nästan 175 000 soldater och övriga stridande.

Uppskattningarna om antalet dödsfall bland barn ingår i Rädda Barnens rapport Stopp för kriget mot barnen (Stop the War on Children). Utredningen publiceras i dag inför säkerhetskonferensen i München, Tyskland. Rapporten, som nu utges för andra gången, presenterar omfattande statistik om antalet barn som lever i konfliktområden. Nästan vart femte barn i världen lever i regioner drabbade av krig och andra väpnade konflikter. Antalet är större än på över tjugo år.

År 2017 bodde 420 miljoner barn i olika konfliktområden. Det är 18 procent av alla världens barn. De här barnens antal ökade med 30 miljoner från året innan, framkommer det i en utredning som gjordes av fredsforskningsinstitutet PRIO i Oslo på begäran av Rädda Barnen. År 2017 var barnens situation värst i Afghanistan, Jemen, Sydsudan, Centralafrikanska republiken, Demokratiska republiken Kongo, Syrien, Irak, Mali, Nigeria och Somalia.

– Rapporten visar tydligt att det är barnen som lider mest i de krig och övriga konflikter som förs i dag. Antalet barn som bor i områden drabbade av väpnade konflikter är större än på tjugo år, och dessutom har antalet omkomna och lemlästade barn mer än tredubblats, konstaterar Rädda Barnens generalsekreterare Hanna Markkula-Kivisilta.

– Det är ytterst oroväckande att barn och övrig civilbefolkning i allt större utsträckning utsätts för hänsynslöst våld. Allvarliga brott, som sexuellt våld samt attacker mot sjukhus och skolor, har ökat. Ofta försöker man dessutom medvetet göra det svårt för hjälpen att nå fram. Att begränsa eller förhindra den humanitära hjälpen används som ett vapen i krigföringen.

– Vår analys visar klart att barnens situation har förvärrats ytterligare, och att grova brott mot barn tillåts fortsätta. Eftersom väpnade grupper och militära enheter inte respekterar internationell rätt och avtal kränks barns rättigheter och barn blir dagligen mål för attacker. Krigsförbrytelser, som användningen av kemiska vapen samt våldtäkt som ett medel i krigföringen, blir ostraffade.

Antalet barn som lever i konfliktzoner ökar delvis för att dagens konflikter ofta är långdragna, och för att striderna pågår i städer samt andra tättbebodda områden. I många fall bryr sig parterna i konflikterna inte alls om sin plikt att skydda civilbefolkningen.

I rapporten Stopp för kriget mot barnen utreds de uppgifter som FN har insamlat om allvarliga kränkningar som barn utsätts för i samband med konflikter. Globalt sett registrerades nästan 10 000 sådana fall år 2010. År 2017 var antalet fall över 25 000. Det är mera än någonsin sedan man började följa upp kränkningarna. Barn som lever i konfliktområden hotas dagligen av död, kidnappning och sexuellt våld, och de kan också bli värvade som barnsoldater. Barnens skolgång upphör när deras skolor utsätts för attacker, och barn nekas humanitär hjälp. I många fall väljer man med avsikt ut barn som mål för attacker.

”Allt som jag trodde att jag skulle kunna göra och alla mina framtida möjligheter kändes omöjliga. Jag trodde att det enda alternativet var att gå med i den väpnade truppen. [Soldaterna] slutade inte begära att jag skulle tillfredsställa dem sexuellt. Till slut gav jag efter.” Masika (namnet ändrat), 15, Demokratiska republiken Kongo.

Åtgärder för hjälp och skydd av barn

Rädda Barnens rapport lyfter fram metoder med vilka man kan förbättra situationen för konfliktdrabbade barn. Åtgärder som att skydda skolor, ställa dem som gjort sig skyldiga till brott mot barn inför rätta, minska användningen av särskilda vapen och på nya sätt stöda barn att återhämta sig från sina upplevelser kan ha en avgörande betydelse för barn som lever under krigsförhållanden.

Rädda Barnen ger världens regeringar och beslutsfattare en lista med över 20 rekommendationer som kan ge barn i konfliktzoner skydd, rättvisa och hjälp. Också Finlands kommande regering bör på utrikespolitikens agenda ge högre prioritet åt skydd av barn i konflikter.

– Världssamfundet bör klart uttrycka att man helt enkelt inte tolererar brott mot krigets lagar, och att skyldiga till sådana brott kommer att ställas inför rätta. Det är också Finlands kommande regerings uppgift att verka för att skydda barn i konflikter. För Finland skulle det vara naturligt att verka för att garantera skolors säkerhet, genom att arbeta för att den internationella deklarationen Safe Schools Declaration antas av allt fler länder och verkställs i allt större omfattning, säger Markkula-Kivisilta.

– Den kommande regeringen bör också öka Finlands humanitära bistånd och styra hjälpen särskilt till skydd och utbildning för barn som lever i konfliktdrabbade regioner, säger Markkula-Kivisilta.

  • I en undersökning publicerad i tidskriften The Lancet har forskare sammanfört information rörande barns överlevnad samt information om konflikter i 35 olika afrikanska länder under tjugo års tid, fram till år 2015. För barn under fem år ökade den genomsnittliga risken att dö med 7,7 procent ifall av att de var utsatta för krig och konflikter. Risken var störst för barn under ett år som var bosatta i de häftigaste och långvarigaste konflikternas inflytelsesfärer. Dödsfallen som registrerades i undersökningen berodde på indirekta följder av konflikterna, som till exempel förlust av utkomst, försämrad livsmedelsförsörjning och dålig tillgång till grundläggande tjänster. Vi har tillämpat undersökningens iakttagelser på de tio värst konfliktdrabbade länderna, och utifrån dem uppskattar vi att enbart under de senaste fem åren har 550 000 spädbarn dött på grund av konflikternas verkningar. Antalet avlidna barn under fem år uppskattas till 868 000. Uppskattningarna är riktgivande och eventuellt i underkant.
  • Åren 2013–2017 dog omkring 331 000 människor i stridszoner i Afghanistan, Centralafrikanska republiken, Demokratiska republiken Kongo, Irak, Mali, Nigeria, Somalia, Sydsudan, Syrien och Jemen. Av de döda var 174 703 soldater och övriga stridande. Siffrorna grundar sig på uppgifter som insamlats av Uppsala universitets program för statistik över konflikter (UCDP). Uppgifterna från Syrien är bristfälliga och därför använde vi uppgifter från Violations Documentation Center, som bevakar den syriska konflikten.
  • Till barn som bor i konfliktområden räknas barn som bor inom en 50 kilometers radie från en plats där det skett en sammandrabbning eller annan incident med anslutning till konflikten under ett visst år och inom det aktuella landets gränser.

Läs rapporten: Stop the War on Children

Hjälp barn som lider av konflikternas följder