Utan brådskande åtgärder hotas utbildningen av kollaps i vart fjärde land i världen – Rädda Barnen

Utan brådskande åtgärder hotas utbildningen av kollaps i vart fjärde land i världen – Rädda Barnen

Rädda Barnen varnar för att risken är mycket stor att utbildningen för hundratals miljoner barn kollapsar i en fjärdedel av världens länder. Organisationens färska rapport visar att många faktorer, som klimatförändringen, bristen på coronavaccin, flyttningsrörelser från hemtrakter, attacker riktade mot skolor och utbildningsinstanser, samt bristen på digitala förbindelser hotar barns fortsatta skolgång i hela världen.

Skolgången är allvarligt hotad i åtminstone 48 länder. I dessa dagar börjar skolornas höstterminer i många länder i världen, men fortsättningsvis kan miljoner barn inte få närundervisning på grund av restriktioner och ekonomiska verkningar i anknytning till coronapandemin samt attacker riktade mot skolor. Barnen som nu har tvingats avbryta sin skolgång är tyvärr ett tillägg till de 258 miljoner barn som före pandemin inte gick i skola.

Världens ledare måste ta lärdom av den pågående utbildningskrisen som har avbrutit eller stört studierna för nästan 1,6 miljarder barn och unga. Skolsystemen måste stärkas så att barn inte berövas sina möjligheter till utbildning och framtid.

Rädda Barnens rapport Build Forward Better visar att utbildningsstrukturerna är starkt hotade i Demokratiska republiken Kongo, Nigeria, Somalia, Afghanistan, Sydsudan, Sudan, Mali och Libyen. Situationen är kritisk också i Syrien och Jemen.

Olika bedömningar visar att enbart de ekonomiska verkningarna av coronapandemin hotar leda till att 10-16 miljoner barn inte återvänder till skolan. Den svaga ekonomiska situationen leder till att många barn hotas av barnarbete eller barnäktenskap.

Klimatkrisen förvärrar situationen eftersom extrema väderfenomen har förstört många skolor. Dessutom tvingar klimatförändringen många barn att lämna sin hemtrakt. Ungefär hälften av de 75 miljoner barn som årligen avbryter sin skolgång gör det på grund av klimat- eller miljörelaterade hot.

Väpnade attacker mot skolor i världens olika kriszoner, ungdomsarbetslöshet, bristande grundutbildning samt den digitala klyftan mellan olika länder ökar ojämlikheten och hotar de unga generationernas framtida möjligheter.

Nyligen ordnades ett toppmöte för finansieringen av fonden Global Partnership for Education, men mötet lyckades inte nå målet att samla in fem miljarder dollar till utveckling av utbildning. Det här kan man se som ett exempel på att engagemanget för stöd till världens fattigaste barns utbildning är svagt.

I juni kom Rädda Barnen ut med uppgifter som visade att barn i låginkomstländer har förlorat i genomsnitt 66 procent mera av förväntade skoldagar under hela livstiden än barn i länder med högre inkomstnivå.

– Det är klart att coronapandemin mest har påverkat de allra mest utsatta barnen. I fattiga länder samt länder som är drabbade av andra kriser, som konflikter och klimatförändringar, är situationen särskilt kritisk och de här länderna behöver stöd, säger Anne Haaranen, chef för Rädda Barnens internationella program.

– När utbildningskrisen ska lösas bör man inte nöja sig med att återgå till situationen som rådde före coronapandemin. Nu har vi goda möjligheter att bygga upp något nytt och stärka skolsystemen på sätt som främjar varje barns rätt till utbildning samt möjligheter till en bättre framtid.

De åtgärder som Rädda Barnen presenterar omfattar bland annat att alla länder med tanke på olika kriser bör göra upp beredskapsplaner för utbildningen. I alla åtgärdsprogram bör man se till att barnen är delaktiga. Man måste också bättre än tidigare ta itu med faktorer som stärker ojämlikhet och diskriminering.

Rädda Barnen presenterar en plan med åtta punkter för en utveckling av utbildning:

  1. Återhämtning efter coronakrisen: Vi måste säkerställa att barn tryggt kan återvända till skolan och komma ifatt med sina studier.
  2. Förebyggande åtgärder samt beredskap: Med tanke på kommande kriser måste alla länder ha en integrerad beredskapsplan som tryggar barns studier och välmående.
  3. Barn som inte går i skola ska beaktas: Barn som är utsatta för diskriminering och barn som inte ens före coronapandemin gick i skola ska ges trygga möjligheter till utbildning.
  4. Trygg utbildning: Utbildning måste skyddas mot våld och attacker samt klimatkrisens verkningar.
  5. Utöka och anpassa finansieringen: Utbildningens finansieringsunderskott ska åtgärdas och finansieringens modeller ska anpassas så att de möjliggör förebyggande åtgärder.
  6. Korrekt information: Mera och bättre information ska samlas in, och den ska delas kontinuerligt och på vid basis för att möjliggöra smidiga beslutsprocesser i samband med förebyggande åtgärder, beredskap samt utformning av politik.
  7. Betona rättvisa och barns delaktighet: De barn som upplever mest ojämlikhet och diskriminering ska uppmärksammas först. Barn ska tas med i arbetet med att analysera program samt upprätta, verkställa och utvärdera dem.
  8. Maktöverföring: Makt att fatta beslut samt resurser bör överföras till det nationella och lokala civila samhället.

Läs rapporten: Build Forward Better – How the global community must act now to secure children’s learning in crises