Under det förra årtiondet blev i medeltal 25 barn dagligen dödade eller skadade på grund av konflikter

Totalt 93 236 barn har under de senaste tio åren blivit dödade eller svårt skadade i konflikter. Rädda Barnen kräver att världens länder skall stöda en deklaration mot användningen av explosiva vapen i bebodda områden.

I Rädda Barnens rapport Killed and Maimed: A generation of violations against children in conflict, som publiceras i dag, framkommer att många barnoffer i konflikter har omkommit eller lemlästats vid flygräder och granateld eller av landminor eller andra explosiva vapen i bebodda områden. Fall av det här slaget förekom särskilt mycket i Afghanistan, Irak och Syrien.

Enligt rapporten bodde det omkring 426 miljoner barn i konfliktområden i fjol – lite flera än år 2018. Omkring 160 miljoner barn bodde i områden där det pågår en omfattande konflikt som kräver minst 1000 dödsfall årligen. Också den här siffran har blivit större.

Användningen av explosiva stridsmedel har mycket förödande och mångsidiga effekter på barn. Förutom att barn omkommer eller skadas förstörs också livsviktig infrastruktur, som sjukhus och skolor.

– Jag blev skakad när jag förstod att min hand hade blivit amputerad. Jag var upprörd och ledsen. Jag önskade att jag inte hade plockat upp projektilen och tagit den med mig hem, för då skulle min hand inte ha blivit amputerad. Jag såg [på sjukhuset] många som hade fått benen amputerade och som hade förlorat sina ögon, berättar afghanska Mohammad, 15.

– Efter händelsen var jag skräckslagen. Ibland drömde jag mardrömmar och bad min bror komma in till mig. Jag kunde inte sova ensam i rummet.

Rapporten som utkommer i dag på barnkonventionens dag är Rädda Barnens fjärde Stopp för kriget mot barnen-rapport, som behandlar sex grova förbrytelser mot barn i väpnade konflikter. Under de senaste årtiondena har över 200 000 sådana allvarliga förbrytelser bekräftats. År 2019 registrerades 26 233 fall. Det här är flera än någonsin tidigare sedan man började följa upp fallen. Det verkliga antalet är sannolikt ännu större, för till exempel fallen av sexuellt våld blir ofta inte anmälda.

Rädda Barnens rapport visar:

  • De farligaste konfliktländerna för barn är Syrien, Somalia, Afghanistan, Jemen, Nigeria, Demokratiska republiken Kongo, Mali, Centralafrikanska republiken, Irak, Sydsudan och Sudan.
  • Över tre miljoner barn bodde år 2019 i en region där våldsamheterna hade pågått i minst 18 år.
  • 7845 barn värvades år 2019 till väpnade grupper eller militära styrkor, vilket var 639 fler än år 2018.
  • I 4400 fall hindrades år 2019 humanitär hjälp från att nå barn – sex gånger oftare än år 2018.

– Över hela världen visar de som gör sig skyldiga till brotten mot barn en hänsynslös likgiltighet både för internationell rätt och nationella lagar. Barn blir beskjutna och bombade. Förutom att de nekas allt som utgör en trygg barndom förlorar de ofta också sin framtid. Det finns allt skäl att fråga om världen har slutat bry sig, konstaterar Rädda Barnens programchef Anne Haaranen.

– Den internationella vapenhandeln har ökat de senaste åren. Många länder säljer krigsmateriel till parter i olika konflikter, trots att det är tydligt att utrustningen kommer att användas mot barn och andra civila. Det måste bli ett slut på det här, säger Haaranen.

FN:s generalsekreterare har i anknytning till koronapandemin upprepade gånger appellerat för ett världsomfattande eldupphör. Men trots att en stor del av FN:s medlemsländer har undertecknat appellen fortsätter fientligheterna. Nästan varje vecka skadas eller dödas tiotals barn i Afghanistan. Våldet har också trappats upp i Demokratiska republiken Kongo.

Världens ledande ekonomier samlas kommande veckoslut till G20-toppmötet i Riad i Saudiarabien. Bara en dagsresa därifrån vet inte de utsatta barnen i Jemen varifrån de ska få sin följande måltid, eller om de kommer att överleva nästa flygräd eller artilleribombardemang. Enbart i städerna Taiz och Hodeida blev minst 29 barn dödade eller skadade i oktober. I Jemen har konflikten krävt minst 62 barnoffer under perioden juli till oktober.

Trots att barn i Jemen nästan dagligen utsätts för bomber och flygräder strök man tidigare detta år koalitionen som leds av Saudiarabien och Förenade Arabemiraten från FN:s ”skamlista” över länder som grovt kränker barnens rättigheter i väpnade konflikter. Världens ledare måste nu använda sitt inflytande och stoppa kriget mot barnen.

Barn måste skyddas mot konflikternas verkningar

Rädda Barnen kräver att världens stater snabbt begränsar användningen av sådana vapen som är förödande med tanke på barn. Dessutom bör försäljningen av sådana stridsmedel begränsas ifall de kan användas vid allvarliga brott mot mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt. Aktörer som har gjort sig skyldiga till kränkningar bör ställas till svars för sina gärningar. Det internationella samfundet bör också stöda den politiska deklarationen, som sammanställs under ledning av Irland, om begränsandet av explosiva vapen i bebodda områden.

Organisationen uppmanar dessutom regeringarna att säkra full finansiering inom den humanitära hjälpen för arbete som främjar skydd av barn, och som också omfattar verksamhet som stöder barnens och deras familjers psykiska hälsa.

*namnet är fingerat för att skydda identiteten

  • Med beslut av FN:s säkerhetsråd upprättade man år 2005 en mekanism för rapportering och uppföljning angående grova förbrytelser mot barn i väpnade konflikter. De sex grova förbrytelserna är 1) att döda och lemlästa barn, 2) att rekrytera samt på övriga sätt använda barn i väpnade styrkor eller grupper, 3) sexuellt våld mot barn, 4) bortförande av barn, 5) attacker mot skolor eller sjukhus, samt 6) att förhindra humanitär assistans till barn. Ytterligare uppgifter: The Six Grave Violations
  • Uppskattningen av dödade och skadade barn i samband med konflikter under de senaste tio åren omfattar åren 2010–2019.
  • Information om internationell vapenhandel: Trends in International Arms Transfers, 2019
  • Siffrorna angående barnoffer som krävts i konflikten i Jemen: Civilian Impact Monitoring Project (CIMP)

Hjälp konfliktdrabbade barn