Rädda Barnens färska rapport: Barn i familjer som har det sämre ställt oroar sig över familjens försörjning

Rädda Barnens färska rapport: Barn i familjer som har det sämre ställt oroar sig över familjens försörjning

Särskilt i låginkomstfamiljer upplever barn att det är svårt att täcka utgifterna med familjens inkomster, visar Rädda Barnens rapport Barnets Röst 2021: Familjens ekonomiska situations verkningar på barnens vardag, välbefinnande och känslor av säkerhet. Rapporten visar också att låga inkomster och tillhörighet till en minoritet försämrar barnens trygghetskänsla.

I enkäten redde man ut verkningarna av familjens ekonomiska situation på barnens vardag, välbefinnande och känslor av säkerhet. Utgående från resultaten påverkar familjens upplevda inkomstnivå barnets levnadsförhållanden, möjligheter och känsla av trygghet. Särskilt barn i  familjer med lägre inkomster oroar sig över hur familjen ska klara sig. De som besvarade enkäten har själv uppskattat familjens inkomstnivå. Sammanlagt 1 102 barn och unga i 12–17-års åldern svarade på webbenkäten.

Alla barn har inte möjlighet till hobbyer eller födelsedagskalas

Av deltagarna upplevde 44 procent att det förekom åtminstone små svårigheter med att täcka familjens utgifter. Så upplevde 60 procent av barn i låginkomstfamiljer, medan endast 2 procent av barn i familjer med goda inkomster upplevde att det är svårt att täcka utgifterna. Nästan en tredjedel (30 %) av barn i enföräldersfamiljer upplevde detta.

Drygt en fjärdedel (27 %) av alla deltagare berättade att de inte har möjlighet att åka på semesterresor, 12 procent har inte en egen dator och 9 procent berättade att de inte har möjlighet att gå på bio eller konserter eftersom familjen inte har råd med det.

Bristerna var i genomsnitt vanligare i svaren från barn i låginkomstfamiljer. Av de som besvarade enkäten saknade 32 % en egen dator, och 43 % saknade möjligheten att gå på bio och konserter. Var femte (21 %) har ingen möjlighet att ordna fest för att fira en bemärkelsedag. En tredjedel (33 %) berättade att de inte kan delta i fritidsaktiviteter eftersom familjen inte har råd med det. En femtedel (21 %) av barnen i låginkomstfamiljer måste själv hjälpa sin familj ekonomiskt. I de öppna svaren berättar barnen bland annat följande:

”Pengarna räcker inte till alla räkningar, trots att min vårdnadshavare arbetar tre jobb. Jag köper mat, tvättmedel osv. till mig, min syster och mamma så att vi ens ska klara oss på något sätt.” 
”Båda är arbetslösa och lever därför på FPA-förmåner. Sällan är det råd med något finare och det har förekommit bekymmer om att få mat.”

– Resultaten bekräftar att alla barn inte har samma möjligheter till materiellt och immateriellt välbefinnande. Vissa barn kan ha fritidsintressen och leva ett normalt liv som ung med vänner, medan andra har brister i det normala, säger Rädda Barnen rf:s barnfattigdomsexpert Aino Sarkia.

Oro, skuld och skam gnager barn i låginkomstfamiljer

I enkäten utredde man hurdana känslor familjens ekonomiska situation väcker. Barn i familjer med goda inkomster svarade oftare än andra att de kände sig lyckliga (65 %). Ungefär hälften av barnen familjer med goda inkomster kände stolthet (46 %) och säkerhet inför sin egen framtid (49 %).

Sju av tio barn i låginkomstfamiljer (68 %) var oroade och kände oro inför framtiden (67 %). Mer än hälften hade känt skuld (54 %) och varit avundsjuka på andra (52 %). Även barn i familjer med goda inkomster kände oro (20 %), skuld (15 %) och avund (15 %), men betydligt mindre än barn i låginkomstfamiljer. Över en tredjedel (35 %) av barnen i låginkomstfamiljer hade ibland skämts över familjens ekonomiska situation. Av jämnåriga i familjer med goda inkomster var det endast sju procent som upplevde detta.

– Att oroa sig över hur familjen ska klara sig kan vara psykiskt belastande för ett barn. Barnens börda kan också förvärras av den oro och skam som orsakas av den ekonomiska situationen. Svaren visade att många barn är medvetna om familjens inkomstnivå och förstår väl vad familjens pengar räcker till, konstaterar Sarkia.

Barn känner igen familjens behov av hjälp

Nästan hälften (49 %) av barn i låginkomstfamiljer berättade att de själva eller en familjemedlem har fått hjälp via barnskyddet. Över hälften (55 %) nämnde mentalvårdstjänsterna som en källa till hjälp. Hjälp hade också erhållits från till exempel familjearbete och missbrukarvården.

Cirka en femtedel (18 %) av deltagarna uppskattade att de själv eller deras familj just nu behöver stöd eller hjälp för att klara av det dagliga livet på grund av omständigheter som orsakats av coronapandemin. Många barn som önskade hjälp och stöd till sin familj eller sig själva beskrev i de öppna svaren att hjälpen som behövs kunde vara ekonomiskt stöd, samtalshjälp eller mentalvårdstjänster. En del upplevde hopplöshet kring att få hjälp eller kring sin egen situation. I de öppna svaren beskriver barnen behovet av hjälp:

”Hjälp med att betala fakturor, på grund av coronan har det varit svårt att få jobb.”  
”Genom att erbjuda mentalvårdstjänster och stöd för ensamheten till den unga (mig).”  
”Genom att göra hjälpen mer lättillgänglig. Nu är det nästan omöjligt att få hjälp på nätet eller ansikte mot ansikte.”

Barn som tillhör en minoritet upplever mer osäkerhet

I enkäten utredde man också hurdan barnens trygghetskänsla har varit under de senaste sex månaderna. Familjens inkomstnivå påverkade barnens upplevelse av trygghet. Till exempel hade 65 procent av barnen i låginkomstfamiljer känt sig trygga ofta eller ständigt. Av alla deltagare upplevdes detta av 80 procent.

Ungefär vart tredje barn (34 %) hade ofta eller ständigt upplevt att de inte hör hemma någonstans. Bland barn i låginkomstfamiljer var det över hälften (53 %) som upplevde detta. Av alla deltagare upplevde en tredjedel (33 %) och av barn i låginkomstfamiljer upplevde 48 procent att de inte fått tillräckligt med stöd av andra människor.

Det fanns skillnader i upplevelserna av säkerhet och tillhörighet till en grupp bland barn och unga som tillhör en minoritet. Vartannat (48 %) barn som hör till en sexuell minoritet eller könsminoritet upplevde att de inte hör hemma någonstans. För barn som tillhör etniska eller nationella minoriteter var motsvarande siffra 40 procent. Bland sexuella minoriteter och könsminoriteter hade 43 procent ofta eller ständigt upplevt att de blivit utan tillräckligt stöd från andra människor.

Deltagarna ansåg att det egna hemmet och fritidsintressena var trygga platser. Som lägst var känslan av trygghet i offentliga transportmedel. Enligt barnen förstärktes känslan av trygghet av bekanta platser och saker samt av stöd och närvaro av bekanta människor.

Enkäten Barnets röst

Rapporten Barnets röst 2021: Familjens ekonomiska situations verkningar på barnens vardag, välbefinnande och känslor av säkerhet kan läsas här. Den nya rapporten ingår i det större undersökningsmaterialet Barnets röst 2021, vars första del publicerades på våren 2021. Den behandlade barns och ungas erfarenheter av coronapandemitiden. Barnets röst är Rädda Barnen rf:s enkät som genomförts sedan 2001. I undersökningen kartläggs barns och ungas tankar kring olika teman. Materialet för 2021 års enkät samlades på nätet 12.4–2.5.2021. Enkäten besvarades av 1 102 barn och unga i 12–17-års åldern.  
  

Ytterligare information:    
 
Aino Sarkia, barnfattigdomsexpert, Rädda Barnen rf,

tfn 050 575 0289, aino.sarkia@raddabarnen.fi

Max Holm, informatör, Rädda Barnen rf,

tfn 050 433 1438, max.holm@raddabarnen.fi