Klimatkrisen: Barn går mot en mycket dystrare framtid jämfört med sina far- och morföräldrar

Klimatkrisen: Barn går mot en mycket dystrare framtid jämfört med sina far- och morföräldrar

Ifall världens länder enbart skulle uppfylla de ursprungliga löften om utsläppsminskningar i Parisavtalet kommer de barn som föddes i fjol att under sin livstid uppleva i genomsnitt sju gånger fler svåra värmeböljor än vad deras far- och morföräldrar har upplevt.

Rädda Barnens nya klimatrapport visar att enbart svåra värmeböljor kan komma att drabba barn födda år 2020 6,8 gånger mer under deras livstid än personer födda 1960. Barn som nu växer upp i Afghanistan kan tvingas uppleva rentav 18 gånger mera heta perioder än sina far- och morföräldrar.

Om man inte överskrider klimatlöftena från Paris kan dagens nyfödda inom loppet av deras livstid komma att uppleva 2,6 gånger mera torka, 2,8 gånger mera översvämningar samt nästan tre gånger mera misslyckade skördar, jämfört med de människor som föddes för 60 år sedan.

Uppgifterna framkommer i en ny utredning som Rädda Barnen har producerat i samarbete med en grupp klimatforskare vid Vrije Universiteit Brussel i Belgien. I rapporten Born into the Climate Crisis redogör man för klimatkrisens förödande konsekvenser för barn, och man ger rekommendationer för åtgärder som motverkar klimatförändringen och dess negativa konsekvenser. Inför rapporten samlade man in ergarenheter av barn i 11 länder, Utredningens resultat presenteras ochkså i den vetenskapliga tidskriften Science.

Klimatkrisens konsekvenser för barn kommer att bli värst i länder med låg- och medelinkomstnivå. De negativa verkningarna drabbar överlag mest de barn som har en svagare ställning i samhället. De drabbas redan nu oftare än andra av vattenburna sjukdomar, svält och undernäring. De här barnen bor också ofta i områden som är särskilt utsatta för extrema väderförhållanden.

Klimatförändringen hotar de framsteg som man har gjort när det gäller att minska fattigdom, hunger och undernäring. Det är också de allra fattigaste familjerna och minst utvecklade länderna som lider mest av förlorade skördar. I till exempel Mali kan dagens barn under deras livstid komma att drabbas av förlorade skördar tio gånger oftare än far- och morföräldrarna.

Det är särskilt oroväckande att många barn kan komma att drabbas av flera samtidiga eller på varandra följande klimatrelaterade katastrofer.

Om länderna när det gäller minskningen av utsläpp enbart följer de ursprungliga löften som gavs i samband med Parisavtalet kommer klimatet att bli uppskattningsvis 2,6–3,1 grader varmare jämfört med förindustriell nivå. Följderna skulle bli mycket allvarliga för alla, och särskilt för barnen. Om man lyckas begränsa uppvärmningen till 1,5 grader kan man märkbart minska mängden torrperioder, svåra värmeböljor, översvämningar samt förlorade skördar. 

– Jag har själv sett följder av klimatförändringen. Där jag bor förstörde tyfonen Haiyan tusentals hem. Många av mina vänner, släktingar, klasskamrater och andra människor blev hemlösa. Redan före det här drabbades vi av klimatrelaterade katastrofer och situationen förvärras varje år. Under de senaste åren har vi drabbats av torka, extrema värmeböljor och jordskred orsakade av kraftiga regn. De soliga månaderna har blivit regniga och regnperioderna har blivit soliga, berättar 16-åriga filippinska Chatten, som nu har blivit klimataktivist.

Klimatförändringen försämrar särskilt de utsatta barnens tillgång till hälsovård och skolgång. Det gäller flickor, flyktingar och barn i olika diskriminerade minoritetsgrupper. Ett exempel är översvämningarna i Pakistan år 2020. Efter dem uteblev nästan en fjärdedel av flickorna i årskurs 6 från skolan, men bara sex procent av pojkarna.

Under den senaste tiden har det på många håll i världen förekommit förödande mark- och skogsbränder, översvämningar och extrem torka. De har lett till att allt fler människor drabbas av hunger i olika länder, som Afghanistan, Sudan och Somalia.

Bekämpa klimatförändringarna

–  Om vi inte omedelbart skrider till handling kommer ingen människa eller plats i världen att förskonas från ännu värre ödeläggelse. Vi måste fråga oss om vi verkligen vill lämna efter oss en värld där barns överlevnad och möjligheter till ett gott liv har förintats, säger Hanna Markkula-Kivisilta, Rädda Barnen Finlands generalsekreterare.

– Förutom att vi alla har en moralisk skyldighet att motarbeta klimatförändringen har alla stater en juridiskt bindande skyldighet att beakta barnets bästa samt säkerställa varje barns rätt till liv och utveckling. Men trots att barn borde få delta i beslut och andra processer som gäller klimatförändringen kan vi ännu inte se att barns åsikter på allvar skulle beaktas.

– Spelet är ännu inte förlorat. Vi kan fortfarande förhindra att de ytterst dystra och ödesdigra prognoserna förverkligas, konstaterar Markkula-Kivisilta.

– Vi gör nog vår del och ökar medvetenheten bland våra jämnåriga och särskilt bland de vuxna i vår omgivning. Då kan de känna igen och förstå problemet. [– –] Vi behöver samarbete och äkta stöd från de vuxna och särskilt från beslutsfattarna, för våra liv är i fara och vi har problem och idéer. Vi lever nu, men utan åtgärder har vi ingen framtid, säger 16-åriga Laura i Chile.

För att den unga generationens framtid ska vara tryggad ens på någon nivå måste klimatuppvärmningen begränsas till 1,5 grader. Fossila bränslen ska fasas ut gradvis men snabbt. Klimatfinansieringen måste samtidigt ökas för att man ska kunna främja anpassningen och på förhand minska riskerna i samband med klimatförändringarna och den globala uppvärmningen. Barns åsikter, krav och rättigheter måste ges en central roll i klimatavtalen. Man måste också över hela världen stärka socialskyddet och andra tjänster för att nödställda barn, familjer och samhällen ska kunna garanteras tillräckligt stöd.