Falsk information om coronaviruset ökar stigmatiseringen i Afrika söder om Sahara

I Afrika söder om Sahara blir många som har smittats av coronaviruset stigmatiserade. Enligt Rädda Barnens enkäter cirkulerar det stora mängder desinformation om viruset, och det gör det svårare att förhindra sjukdomens spridning.

Rädda Barnen varnar för att felaktiga uppgifter om coronaviruset och hur det smittar gör det mycket svårare att förhindra smittspridningen i Afrika söder om Sahara. Det här är en mycket oroväckande utveckling.

Fördomar om bland annat hälsovårdspersonal och diasporagrupper ökar stigmat och gör att många låter bli att söka vård.

I april genomförde Rädda Barnen flera enkäter angående desinformation och stigman relaterade till coronaviruset. Också organisationens medarbetare rapporterar allt oftare om spridning av falska uppgifter.

I en enkät riktad till över 3 000 personer i Somalia berättade 42 procent att de tror att coronaviruset är en kampanj från regeringens sida. Ungefär tre fjärdedelar hade hört talas om viruset men ansåg att de inte visste tillräckligt om det. 27 procent av svararna sade att coronaviruset stigmatiserar vissa minoriteter i samhället. Av dem upplevde 32 procent också att stigmat gäller alla utlänningar.

Av de 121 personer som deltog i en utvärdering i Tanzania ansåg 86 procent att vissa människor stigmatiseras som en följd av coronaviruset.
Av de 400 personer som tog del i en snabb utvärdering i Zambia visste 57 procent hur viruset smittar. De flesta hade ändå blivit utsatta för falsk information. 69 procent trodde att daglig tandborstning skyddar mot coronaviruset. 43 procent trodde att man kunde förhindra att bli smittad genom att dricka alkohol.

Enkätsvaren speglar också färska uppgifter från den afrikanska myndigheten för förebyggande och kontroll av sjukdomar (Africa CDC). Enligt dem är människorna på kontinenten väl medvetna om coronaviruset, men det existerar också betydliga missuppfattningar. Till exempel tror 55,8 procent att man för att förhindra att sjukdomen sprids borde undvika människor som har tillfrisknat från coronavirusinfektionen.

Rädda Barnen befarar att människor som har haft coronaviruset och tillfrisknat, samt även deras familjer, riskerar att stigmatiseras på samma sätt som de människor som drabbades av ebola åren 2014–2016 och 2018. Under ebolaepidemierna blev många som hade tillfrisknat, samt deras familjer, fördrivna från sina samhällen. Också biståndsarbetare utsattes för attacker. Enligt vissa uppgifter blev också barn, vars föräldrar hade dött av ebola, utstötta ur samhället, vilket ledde till att de hamnade på gatan.

Sätten att stämpla människor påminner också om hur hiv- och aidspatienter stämplades, säger Eric Hazard, Rädda Barnens kampanj- och policychef i Afrika. Han varnar för att myter och desinformation gör det svårare att förhindra sjukdomsspridningen, och att viruset därmed kommer åt att spridas snabbare och i det fördolda.

– När det i samhällena sprids felaktig information om sjukdomen blir människor rädda – i det här fallet rädda för andra – och rädsla kan leda till stigmatisering, isolering, sämre hälsoeffekter på individuell nivå och i samhället, samt i vissa fall till våld, säger Hazard.

Särskilt sårbara är minoritetsgrupper samt barn, som har familjemedlemmar som tros vara smittade eller som redan har tillfrisknat från sjukdomen. Stigmat kan göra barn och familjer mera utsatta för trakasserier samt sexuellt och könsrelaterat våld.

– Vi har redan hört talas om fall där människor är rädda för att återvända till sina hem eftersom de fruktar att de ska bli angripna som potentiella smittobärare, berättar Hazard.

Inom Rädda Barnen är man mycket bekymrad för att desinformation och stigmatisering också på lång sikt kan försvaga den sociala sammanhållningen i samhället.

Rädda Barnens team samarbetar med lokala ledare i samhället samt driver informationskampanjer för att öka medvetenheten och den faktabaserade kunskapen, samt för att skingra falska rykten och myter om coronaviruset. Organisationen stöder också identifieringen och behandlingen av smittade.

Rädda Barnen kräver att regeringar och givare investerar i ett mer omfattande proaktivt samhällsengagemang i de afrikanska länderna söder om Sahara, för att stoppa desinformation och myter angående coronaviruset. Man måste minska stigmat som drabbar de smittade samt personer som misstänks vara smittade, till exempel människor i karantän eller personer som har återvänt från utlandsresor.

  • I Somalia genomförde Rädda Barnen en enkät i samband med en snabb situationsbedömning (rapid assessment survey) för 3 600 personer, som är Rädda Barnens stödmottagare i Somalia. I enkäten använde man det av WHO utvecklade bedömningssystemet RCCE för riskkommunikation och engagering av samhällen (Risk Communication and Community Engagement, RCCE). Urvalet gjordes i proportion till antalet stödmottagare i de olika undersökningsområdena. I de södra delstaterna nådde man 1 680 personer, i Puntland 840 och i Somaliland 1 080 personer.
  • I enkäten och RCCE-bedömningen i Tanzania deltog 121 svarare i samhällen drabbade av coronaviruset samt i riskområden.
  • Uppgifterna från Zambia grundar sig på en behovsbedömning bland 400 vuxna i fyra regioner i Lufwanyama.
  • Mera information om rådande uppfattningar och medvetenhet angående viruset finns i rapporten Using Data to Find a Balance från Africa Centres for Disease Prevention and Control (Africa CDC).