Coronapandemin har berövat barnen över en tredjedel av skolåret

Stängningen av skolor och distansundervisningens utmaningar har lett till en förlust av 112 miljarder skoldagar i världen. Skillnaderna mellan samt inom länderna är alarmerande.

Under coronaåret har barnen i världen förlorat i genomsnitt 74 dagar av sin utbildning eftersom skolorna har varit stängda och alla inte har haft möjlighet till distansundervisning. Det här är över en tredjedel av ett vanligt skolårs 190 dagar, berättar Rädda Barnen.

Enligt Rädda Barnens nya analys har barnen gått miste om sammanlagt 112 miljarder skoldagar. De oproportionerligt värst drabbade är världens fattigaste barn.

Analysen som omfattar sammanlagt 194 länder och regioner visar att skillnaderna mellan olika regioner är betydande. I Latinamerika, den karibiska övärlden och Sydasien gick barnen miste om nästan tre gånger fler skoldagar än barnen i Västeuropa.

  • Latinamerika och den karibiska övärlden samt Sydasien: i genomsnitt cirka 110 förlorade skoldagar
  • Mellanöstern: i genomsnitt 80 förlorade skoldagar
  • Afrika söder om Sahara: i genomsnitt 69 förlorade skoldagar
  • Östra Asien och Stillahavsregionen: i genomsnitt 47 förlorade skoldagar
  • Europa och Centralasien: i genomsnitt 45 förlorade skoldagar
  • Västeuropa: i genomsnitt 38 förlorade skoldagar

– Nästan ett år efter att pandemin utlystes officiellt finns det hundratals miljoner barn som inte går i skola. År 2021 måste bli året då vi säkerställer att det inte är barnen som betalar priset för pandemin, säger Anne Haaranen, chef för Rädda Barnens internationella program.

I februari 2020 började man som en av del av de restriktiva åtgärderna stänga skolor, och pandemin utlystes 11.3.2020. När läget var som värst var 91 procent av världens skolelever borta från skolorna.

Det historiskt stora nödläget inom utbildningen ledde till att skillnaderna mellan och inom länderna ökade då skolorna stängde och distansundervisningen inte var tillgänglig för alla elever. Klyftan växte mellan rika och fattiga familjer, städernas och landsbygdens hushåll, flyktingar och fast befolkning samt barn med eller utan funktionsnedsättningar.

Trettonåriga Santiago har en hörselskada och går i en skola som Rädda Barnen stöder i Venezuela. Skolan har varit stängd sedan pandemin bröt ut.

– Jag är ledsen, orolig och rädd då jag inte har kunnat återvända till skolan, för jag tycker om skolan. Där förstår människor mig. När jag inte kan gå till skolan gråter jag och vill bara sova. Jag skulle vilja berätta för alla andra ledsna och rädda barn i världen att de är mina vänner. Och de är inte ensamma, säger han.

Femtonåriga Jonathan*, som har flytt från Sydsudan till Uganda, främjar barnets rättigheter i flyktinglägret där han bor. Också han har blivit utan undervisning. Han är orolig för sina vänner som har avslutat sin skolgång för gott och tvingats börja arbeta, blivit gravida eller gift sig.

– Det känns illa när andra barn inte går i skola, för utan utbildning kan man inte klara sig bra. Ett liv utan utbildning är hårt.

Också i välbärgade länder har det funnits stora skillnader när det gäller studiemöjligheter. I till exempel USA påverkades distansundervisningen sannolikt av att många hem saknade en adekvat internetförbindelse i början av pandemin. Det här drabbade över 15 miljoner elever i alla stadier av den offentliga skolan, från förskolor till gymnasier. Bara två EU-länder, Bulgarien och Rumänien, har sämre tillgång till internet än USA.

Det finns miljoner barn som kanske aldrig återvänder till skolan. De förlorar sina möjligheter till utbildning samtidigt som riskerna för barnarbete, tidiga äktenskap och andra former av exploatering ökar. Det är också mer sannolikt att de hamnar i en ond cirkel av fattigdom som går i arv från generation till generation.

Regeringar och givare måste omedelbart vidta åtgärder för att förebygga oåterkalleliga följder för barnens liv och garantera att alla barn kan tryggt återvända till skolan. Rädda Barnen kräver att regeringarna ser till att alla barn kan återvända till skolan på ett tryggt och inkluderande sätt för att pandemin inte ska beröva de mest utsatta barnen, till exempel flickorna, deras framtid. Alla barn måste få möjlighet att komma ifatt med de missade studierna.

Regeringar och givare ska också lappa utbildningens finansieringsunderskott och säkerställa att det internationella partnerskapet Global Partnership for Education, som siktar på att stärka utvecklingsländernas utbildningssystem, får den nödvändiga finansieringen på fem miljarder dollar för åren 2021–2025.

– Mitt i utbildningskrisen har Finland visat en berömvärd initiativförmåga. Vårt land är efter ett avbrott åter med och finansierar verksamheten i GPE-fonden för utbildning med totalt 25 miljoner euro till och med år 2025. Finansiering har också beviljats till åtgärder som stöder fortsatt undervisning i coronaläget.

– Vaccineringarna har inletts och det ger hopp om att vi kan vinna kampen mot viruset bara alla länder får vaccin. Men vi förlorar kampen mot pandemin om vi inte ser till att barnen tryggt kan gå i skola samt få tillgång till hälsovård, tillräckligt mycket mat och beskydd. Vi är skyldiga barnen det här, säger Haaranen.

– Barn ska ha tillgång till all den stödundervisning som de behöver när de återvänder till skolan. Det är också viktigt att stöda barnens psykiska hälsa. Pandemin har skapat oro och ångest hos många, och de har blivit utan många vanliga saker i livet, som att leka med vänner. De kan också uppleva en enorm press att ta igen den förlorade undervisningen. Vi måste ge barnen tid, säger Haaranen.

Rädda Barnen främjar barns utbildning

  • Rädda Barnen stöder skolmyndigheter, lärare och föräldrar i syfte att säkerställa barns fortsatta skolgång och studier. Barn och föräldrar tilldelas läromedel och information som stöd för distansundervisning som förverkligas via radio, television, telefoner, sociala medier och meddelandeappar.
  • Funktioner som främjar barns hälsa och välmående fortgår och säkerställs, som t.ex. skolhälsovård samt utdelning av skolmåltider och mensskydd.
  • För att möjliggöra barnens skolgång och säkerställa deras välmående stöds utkomsten för ekonomiskt utsatta familjer.
  • Skolmyndigheter stöds med planeringen då skolorna ska öppnas igen och barnen tryggt ska kunna återuppta skolgången.
  • Genom påverkansarbete tillsammans med och för barn säkerställs att beslutsfattarna är medvetna om barns behov.

* Namnen är fingerade för att skydda identiteten.

Ytterligare information:

Uppskattningen 112 miljarder förlorade skoldagar omfattar perioden 16.2.2020–2.2.2021. Vid uppskattningen har man använt sig av information om stängning av skolor, tillgång till distansundervisning, barn utanför undervisningen samt befolkningsstatistik. Uppgifterna har i mån av möjlighet indelats enligt utbildningsnivå (årskurs 1-6, årskurs 7-9, gymnasiet). Det faktiska antalet förlorade skoldagar med närundervisning är avsevärt större. I kalkylerna beaktade vi distansundervisningens effektivitet. Vi uppskattade att en dags studier på nätet motsvarar ungefär en halv dag i skolan. För detaljer, se Metodologi.

I USA bor omkring nio miljoner elever och studerande i hem som saknar antingen adekvat internetförbindelse eller apparater för distansundervisning. En miljon övriga har adekvat förbindelse men saknar apparater. Källor: S. Chandra, A. Chang, L. Day, A. Fazlullah, J. Liu, L. McBride, T. Mudalige och D. Weiss. Closing the K-12 Digital Divide in the Age of Distance Learning. (San Francisco, CA: Common Sense Media and Boston, Massachusetts: Boston Consulting Group: 2020).

År 2019 saknade 4,7 procent av barnfamiljerna i USA internetförbindelse i hemmet. I EU var motsvarande siffra 2 procent, i Rumänien 6 och i Bulgarien 9 procent. Tre av de europeiska länderna utanför EU uppvisar sämre siffror än USA när det gäller tillgång till internet: Albanien (9 %), Bosnien-Hercegovina (13 %) och Montenegro (6 %). Källor: U.S. Census Bureau. ACS 1-Year Estimates-Public Use Microdata Sample (2019), Eurostat (uppgifter hämtade 27.1.2021).

Uppskattning angående antal elever som möjligen inte återvänder till skolan efter att restriktionerna hävs: rapporten Save Our Education, Rädda Barnen, juli 2020.