Barn som lever i kriszoner vill ha utbildning mer än pengar, mat eller vatten

Enkäter riktade till barn som har drabbats av kriser visar att de ser skolgången som viktigare än mat, vatten och skydd. En rapport som Rädda Barnen publicerar i dag visar samtidigt att av den humanitära hjälpens resurser används endast två procent till att främja utbildning.

I Rädda Barnens rapport Education Against the Odds framkommer att barn anser att det allra viktigaste i krissituationer är att de får fortsätta med sin utbildning. I rapporten analyseras ett omfattande material som har insamlats av uttryckligen barn och inte av de aktörer som ansvarar för planeringen av humanitär hjälp.

En av de viktigaste observationerna i rapporten är att det är mer än två gånger mer sannolikt att barn prioriterar utbildning framför andra omedelbara behov, som mat, vatten, skydd eller pengar.

– Våra erfarenheter visar otvetydigt att tryggandet av skolgången för barn och ungdomar är en central faktor som måste säkerställas också i kriser, säger Anne Haaranen, chef för Rädda Barnens internationella program.

– Skolgången ger stöd och trygghet till barn som lever i extremt svåra situationer. Genom skolgång kan man också skydda barn bättre mot olika hot, som barnarbete, tidiga äktenskap och andra former av exploatering. Skolgången hjälper också barn att återhämta sig efter svåra upplevelser.

Rädda Barnen uppmanar Finlands regering att stödja den särskilda fonden Education Cannot Wait, som har ställt som mål att hjälpa flera miljoner konfliktdrabbade barn och unga att få utbildning. Education Cannot Wait är den enda globala fonden vars syfte är att främja möjligheterna till utbildning för barn och ungdomar som har drabbats av konflikter eller naturkatastrofer eller som har tvingats på flykt.

– Regeringen har lyft fram utbildningen som en central del av Finlands utvecklingspolitik. I samband med FN:s generalförsamling har Finland nu möjlighet att uppmärksamma barnens vilja och visa sitt engagemang för att främja utbildningen genom att stödja den internationella fonden Education Cannot Wait.

– Fortsatt skolgång tryggar barns möjligheter till en bättre framtid. Om skolgången avbryts sker det alltför ofta för gott. Vår rapport visar att barn tydligt och klart förstår det här, påpekar Haaranen.

Av de 1215 barn som deltagit i enkäter och andra utredningar i sex krisdrabbade länder, anser nästan en tredjedel att utbildning är den viktigaste saken. Det är mer än dubbelt fler än de som anser att det största orosmomentet är mat (12 %), hälsa (12 %) eller vatten och sanitära förhållanden (12 %).

– Jag såg när min skola blev förstörd och det gjorde mig ledsen. Min vän och jag tänker återvända dit för att studera. Jag älskar min skola, och jag hoppas att den inte blir bombad och förstörd igen. Vi ska bygga upp den på nytt och göra den ännu bättre än förr, säger tioåriga Ali från Idlib i Syrien.

Ali och hans familj blev tvungna att fly från sin hemby för att komma undan våldsamma strider. Nästan hälften av skolorna i nordvästra Syrien är för tillfället inte i bruk.

– Jag älskar att gå i skola. Jag vill bli läkare. Jag vill ta hand om människor som behöver hjälp och tjäna mitt hemland, säger Ali.

Resurserna för främjandet av skolgång är otillräckliga

– Med tanke på barnen är det ytterst oroväckande att deras behov när det gäller utbildning till stor del blir åsidosatta. Inom det humanitära biståndet är utbildningssektorns finansiering ständigt underdimensionerad, konstaterar Haaranen.

Enligt uppgifter från FN öronmärkte man i fjol för utbildning endast två procent av de medel som styrdes till olika krisdrabbade länder. Andelen var en tiondel av det stöd som reserverades för mathjälp.

Globalt finns det 262 miljoner barn som inte går i skola, det vill säga vart femte av alla barn. Av dem har mångas skolgång antingen avbrutits eller förhindrats på grund av plötsliga eller långvariga kriser, som krig, naturkatastrofer eller sjukdomsepidemier. FN uppskattar att antalet barn som inte går i skola kommer att förbli stort ifall man inte börjar satsa mera på att främja utbildning. Eventuellt kommer 225 miljoner barn att fortsättningsvis nekas skolgång år 2030.

– Trots att barnen lider av brist på mat, rent vatten eller hälsovård vill de ändå gå i skola. Det är vår plikt att se till att de får göra det. Enbart överlevnad räcker inte för barnen, säger Haaranen.

I Finland samlar Rädda Barnen in namn för en appell som ska göra de krigsdrabbade barnens röster hörda. Appellen är riktad till den kommande regeringen och i den kräver man att Finland inleder omedelbara och kännbara åtgärder för att skydda barn i konflikter.

Skriv under appellen Stopp för kriget mot barnen: www.raddabarnen.fi/stoppforkrigetmotbarnen

Läs rapporten Education Against the Odds – Meeting marginalised children’s demands for a quality education

———————————-

  • Rädda Barnen beaktar i sin verksamhet barns behov, bland annat genom att systematiskt insamla information om barns åsikter och behov. För analysen granskades information som i över tio års tid samlades in genom enkäter samt i gruppsamtal med barn. Materialet omfattade totalt 8000 barn som hade tvingats uppleva olika slag av kriser. Kvantitativt material var tillgängligt från sex länder och åren 2013–2018, och det omfattade 1 215 barn i åldern 5-18 år. Bland dem fanns barn som kämpade med att klara sig efter cyklonen Haiyan i Filippinerna, barn som hade flytt från Syrien och Afghanistan, samt barn som bodde i konfliktzonerna i demokratiska republiken Kongo.
  • I Rädda Barnens rapport fördelade sig barnens prioriteringar och orosanledningar på följande sätt: Utbildning 29 %, Hälsa 12 %, Mat 12 %, Vatten och sanitet 12 %, Skydd 9 %, Pengar 9 %, Kläder 3 %, Idrotts- och fritidsverksamhet 3 %, Trygghet 2 %, Familj 1 %, Otrygghet 1 %, Telefon 1 %, Transport 1 %, Vedsamlande 1 % och Odefinierade orosfaktorer 4 %.
  • Källan till uppgifterna om skolorna i den syriska provinsen Idlib är Rädda Barnens samarbetsorganisation Hurras Network (från augusti). I nordvästra Syrien är 635 av 1193 skolor fortfarande verksamma. 353 skolor har övergivits eller skadats och 205 används som inkvartering.
  • Enligt uppgifter från FN:s uppföljningssystem för humanitärt bistånd (Financial Tracking System) styrde de internationella biståndsaktörerna år 2018 medel för över 25 miljarder US dollar till hjälpverksamhet. 606 miljoner dollar styrdes till utbildning (2,41 %), 1,5 miljarder dollar till hälsovård (5,98 %) och 6 miljarder till matförsörjning.
  • De senaste uppgifterna från Unescos statistikinstitut rörande skolåret som avslutades år 2017 visar att det finns 262 miljoner barn som inte går i skola. Det är 18 procent av alla världens barn. Unesco uppskattar att antalet barn som inte får utbildning kommer att uppgå till cirka 225 miljoner år 2030, ifall dagens trend fortsätter. Målet för hållbar utveckling Agenda 2030, att garantera utbildning för alla flickor och pojkar, kommer i så fall att överhuvudtaget inte uppnås.
  • Fonden Education Cannot Wait, som grundades år 2017, har nått nästan 1,5 miljoner barn och ungdomar i 31 krisdrabbade länder. Under de följande fyra åren måste fonden få in 1,9 miljarder dollar för att kunna se till att 8,9 miljoner barn och ungdomar som drabbats av humanitära kriser kan gå i skola.